Mål 5 Jämställdhet
Kvinnor, flickor, män och pojkar ska ha samma rättigheter, villkor och möjligheter att forma sina liv. Flickor och kvinnor ska ha makt över sina egna liv och bestämma över sina egna kroppar. Målområde 5 sätter därmed fokus på jämställdheten. Sverige ligger, tillsammans med de övriga nordiska länderna, i framkant i arbetet med jämställdhet vid internationella jämförelser. Trots det finns utmaningar kvar i Sverige och stora utmaningar globalt innan målet är nått. Att stärka kvinnors och flickors rättigheter är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom och skapa förutsättningar för fredliga samhällen.
Vad kan du göra?
Reflektera och reagera!
Fundera över hur du själv tänker, tycker och uttrycker dig om flickor/kvinnor och pojkar/män. Reagerar när någon behandlas illa.
Engagera dig!
Engagera dig eller stötta tjej- och kvinnojouren.
Trots ett omfattande svenskt jämställdhetsarbete sedan länge har män som grupp fortfarande mer makt och inflytande än kvinnor, äger mer och tjänar mer. Kvinnor har fortfarande huvudansvaret för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Även hälsoskillnader finns. Kvinnor uppger sämre hälsa, medan män som grupp lever kortare. Män utövar det mesta våldet i samhället, både i det privata och det offentliga rummet. Kvinnor utsätts i högre utsträckning än män för våld i nära relationer, medan det i det offentliga rummet framförallt är män som utsätts. Föreställningar om hur flickor, pojkar, kvinnor och män förväntas vara behöver utmanas. Sverige har med 79,8 procent 2017 EU:s högsta sysselsättningsgrad för kvinnor 20-64 år. Snittet inom EU ligger på 66,4 procent. Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken.
Jämställdhet är en del av det kommunala uppdraget. Det innebär att kommunen ska ge kvinnor och män, flickor och pojkar, en likvärdig service och främja en jämställd samhällsutveckling. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, men det handlar också om kvalitet och effektivitet. Det kräver att verksamheter planeras utifrån både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och att resurser fördelas likvärdigt mellan könen. Personal inom skola, vård och omsorg behöver bemöta kvinnor och män, flickor och pojkar utan diskriminering och utan stereotypa föreställningar om kön. Kommunen har också ett särskilt ansvar att motverka alla former av våld mot kvinnor och flickor. Som arbetsgivare i en kvinnodominerad sektor har kommunen ett särskilt stort ansvar för kvinnors arbetsvillkor.
Ekonomisk jämställdhet
Ett av målen för jämställdhetspolitiken är ekonomisk jämställdhet. Det vill säga att kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet
livet ut.
För att undersöka ekonomisk jämställdhet lyfts skillnader mellan kvinnors och mäns sammanräknade förvärvsinkomst och medianinkomst samt lönegap och sysselsättningsgrad i den kommunala organisationen. För att mäta inkomster för personer används här begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital.
Uppdelat på kön och ålder ses hur män har en högre sammanräknad förvärvsinkomst i jämförelse med kvinnor, under hela det undersökta åldersspannet. Skillnaderna är år 2020 som minst i åldersgruppen 60–64 år. Skillnaden mellan könen är som störst i de åldrar man tjänar som minst, 20–24 år och 25–35 år. Över tid har skillnaden mellan könen i de yngre åldersgrupperna generellt ökat och minskat för de äldre.
Medianinkomst
Skillnaden i befolkningen mellan könen rörande ekonomiska förhållanden kan göras genom att använda mediannettoinkomst, det vill säga total inkomst där hänsyn tas till alla löneinkomster, även pension, transfereringar och kapitalinkomster och drar ifrån skatter och negativa transfereringar. Det som återstår är pengar i plånboken. Kvinnors andel av mäns inkomst är cirka 80 procent av männens i Ronneby, något högre än i Blekinge men på samma nivå som riket
Lönekartläggning och löneskillnader kommunalt anställd
Lönekartläggning är det arbete som arbetsgivare, med fler än 10 medarbetare, är skyldiga att utföra en gång om året i enlighet med Diskrimineringslagen. Lönekartläggningens syfte är att kartlägga och analysera om de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män har en saklig förklaring och inte beror på könstillhörighet. Efter slutförd lönekartläggning 2022 ses att kvinnornas medianlöner är högre än männens totalt hos Ronneby kommun som arbetsgivare.
Lönekartläggningen utgår från en analys av lika arbete (inom samma yrkeskategori) och likvärdiga arbeten (olika yrkeskate gorier med lika arbetsvärdering). I analysen av lika arbete har löneskillnader mellan kvinnor och mäns löner inom en yrkeskategori granskats. I analysen av likvärdigt arbete har löneskillnaden mellan kvinnodominerade arbeten och mansdominerade arbeten granskats (Lönekartläggning 2022 för Ronneby kommun).
Genomsnittlig sysselsättningsgrad i den kommunala organisationen
En övervägande del av kommunens anställda är kvinnor. Av andelen tillsvidareanställda i kommuner 2021 var 78 procent kvinnor. Sysselsättningsgrader bland tillsvidareanställdakvinnor har ökat över åren och därav minskar andelen som arbetar deltid. Skillnaden mellan kvinnor och män som arbetar heltid har minskat över tid.
Föräldrapenningsuttag
En indikator som pekar på eventuella könsskillnader när det gäller ansvar för hemarbete är uttag av föräldrapenning. Målet som uttalats av regeringen är en jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete och att kvinnor och män ska ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
Kvinnor i Ronneby tar ut 72 procent av antal föräldrapenningdagar och män 28 procent. Det stämmer överens med rikets genomsnittliga värden. Gällande tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) är fördelningen jämnare, i Ronneby tar kvinnor ut 61 procent av antal dagar och män 39 procent. Under en tioårsperiod är trenden att uttaget av föräldrapenning blir mer jämställt
Våld i nära relation
Våld i nära relationer är ett stort samhälls och folkhälsoproblem. Det är ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våld i nära relationer påverkar hela samhället och levnadsvillkor och livskvalitet för dem som drabbas. Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man. Drygt var femte person av befolkningen i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära relation. Regeringen har beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ett av regeringens jämställdhetsmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Antalet anmälda brott inom våld i nära relationer har varierat under de senaste åren i Ronneby. År 2016 och 2019 minskade antalet men anmälningar har därefter ökat. Under 2021 anmäldes 32 misshandelsbrott i nära relation, 27 av dessa var mot en kvinna. I jämförelse med riket var antalet anmälningar per 100 000 invånare lägre i Ronneby 2021. Då merparten av brotten inte polisanmäls är våld i nära relationer ett av våra mest dolda brott. Det uppskattas därför finnas ett stort mörkertal i statistiken, både bland män och kvinnor som utsätts.