Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen

Vikten av att främja fredliga, inkluderande och rättvisa samhällen så att alla får leva ett liv i trygghet, lyfts fram i mål 16. Alla människor har rätt till frihet och möjlighet att påverka sina egna liv oberoende av etnicitet, kön, religion eller sexuell läggning. Alla människor har rätt att leva i fred och säkerhet utan rädsla för våld och förtryck. För att uppnå mål 16 behöver vi samhällen som arbetar för att minska våld och korruption och öka rättvisan. Det är omöjligt att uppnå hållbar utveckling utan fred.

Sverige är ett fredligt land med stark tilltro till rättssystemet, låg korruption och väl fungerande samhällsinstitutioner. Sveriges omfattande vapenexport utgör däremot en målkonflikt i den globala strävan efter fredliga samhällen. Sverige har fått internationell kritik bland annat när det gäller vår behandling av nationella minoriteter och vår svaga lagstiftning när det gäller rasistiska organisationer. Trots att Sverige var först i världen med att förbjuda barnaga så misshandlas tusentals barn i Sverige varje år. Antalet brott i Sverige har legat på ungefär samma nivå mellan 2005 och 2015 men den upplevda otryggheten har ökat något under samma intervall.

Det är främst kommunerna och regionerna som möter medborgarna i deras kontakt med samhället. Att kommunernas verksamheter fungerar rättssäkert och motverkar korruption bidrar till att behålla en tilltro till samhället institutioner. Demokrati och medborgarnas delaktighet är fundament i den kommunala och regionala strukturen.

Valdeltagande

Delaktighet och deltagande i samhället kan mätas på flera olika sätt. Ofta används deltagande i allmänna val som ett mått på demokratisk delaktighet. Det svenska valdeltagandet har ökat stadigt sedan 2006, men det finns tydliga skillnader mellan olika väljargrupper. Skillnaderna kan i stor utsträckning förklaras av socioekonomiska faktorer. Personer med hög inkomst röstar i högre utsträckning än personer med låg inkomst.

Valdeltagandet i Ronneby till riksdagen ökade med 1,38 procentenheter 2018 jämfört med 2014, från 85,81 procent till 87,18 procent. Även sett till valdeltagande för kommunvalet ses en ökning av deltagande för 2018 med 1,11 procentenheter i jämförelse med föregående val 2014. Valdistriktet med högst valdeltagande är Hulta med 94,1 procent deltagande. Lägst valdeltagande 2018 var Älgbacken med 69,1 procent deltagande. Det finns alltså en skillnad i valdeltagande 2018 mellan valdistrikten på 25 procentenheter.

Inflytande

I SCB:s medborgarundersökning undersöks hur medborgarna ser på sitt inflytande i kommunen inom delarna information, kontakt, förtroende och påverkan. Varje område består av ett antal frågor, vilka sammanställs till ett index med en skala på 1-100 (Nöjd inflytande index) för varje del och för helheten.

Ronneby kommun fick 2018 index 37 för helheten, motsvarande för övriga medverkande kommuner var 42. Vid jämförelse av samtliga områden (information, kontakt, förtroende och påverkan) ligger Ronneby kommun lägre än övriga medverkande kommuner. Det ses inga större skillnader hur män och kvinnor uppfattar möjligheter till inflytande. I förhållande till kommunens resultat 2016 är det ingen statistiskt säkerställd förändring. Det är ändå värt att notera att indexet för förtroende har ökat från 38 till 42.

Ungas möjlighet till inflytande

I genomsnitt för båda tjejer och killar i årskurs 8 vill 55 procent vara med och påverka frågor som rör kommunen. Intresset för att vara med och påverka har ökat något över tid. Tjejer är jämfört med killar något mer intresserade av att vara med och påverka frågor inom kommunen. De som inte vill vara med och påverka anger ointresse som den främsta anledningen och cirka var tredje anger att de inte vet vem de ska vända sig till.

Var femte elev i årskurs 8 upplever att de har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sin åsikter till de som bestämmer i kommunen. Jämfört över tid är detta en ökning. Cirka 40 procent uppger att de inte vet vilka möjligheter de har.  

Fyra av tio elever i årskurs 8 uppgav 2017 att de har förtroende för politiker medan sju av tio har förtroende för vuxna i allmänhet.

Tillit till andra

Tillit till andra innebär i detta sammanhang att individer anser sig i allmänhet kunna lita på de flesta människor i sin omgivning. För välbefinnandet är det viktigt att vara bekräftad och känna sammanhang och tillhörighet i vardagen, i familjen, i skolan, på jobbet och bland vänner, och det gäller både det sociala och psykiska välbefinnandet. Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till en god hälsa.

Andelen som uppger att de i allmänhet inte kan lita på de flesta människor var 31 procent i Ronneby 2018. Detta är en högre andel jämfört med riket (28 procent). Andelen med låg tillit till andra har varit högre i jämförelse med riket och Blekinge över tid. En liten skillnad ses mellan män och kvinnor i Ronneby, 30 respektive 32 procent.

Trygghet

Trygghet är ett komplext och mångfacetterat fenomen. Trygghet beskrivs som individens upplevelse av risken att utsättas för ett brott. Rädslan eller oron att utsättas för brott och ordningsstörningar bygger i sin tur på en känsla av kontroll, tillit till samhället och till andra människor samt en tro på sin egen förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas.

Upplevd trygghet vuxna

Den upplevda tryggheten bland befolkningen i Ronneby (16-85 år) undersöks och följs årligen genom polisen trygghetsmätning. Där ställs bland annat frågor kring upplevd otrygghet utomhus samt rädsla för att bli utsatt för brott. Undersökningen bryts ner och redovisas till fem områden, Ronneby, Kallinge, Norra, Västra, Sydöstra. Utifrån ett index mellan 0-6 nivåvärderas olika problemområden i enkäten. Index 0 innebär närmast obefintligt problem och 6 innebär alarmerande påtagligt problem.

Resultatet från 2018 års trygghetsmätning uppvisar ett generellt index på 2,21 (samtliga frågor), vilket var samma nivå som 2017. Medelindex för Sverige var 2018 2,0. År 2016 uppvisade resultatet ett index på 2,43, vilket var en markant ökning från tidigare år. Det område som ökat mest när det gäller generellt trygghetsindex är Ronneby tätort. Mellan 2017 och 2018 har det skett en ökning (försämring) från 2,65 till 2,93.

På frågor om oro för att utsättas för brott och faktisk utsatthet för brott ses en stor diskrepans. År 2018 svarade 71 procent i trygghetsmätningen att de har en oro att utsättas för brott. I samma undersökning uppger 83 procent att de inte varit utsatt för något som helts brott.

Upplevd trygghet unga

I ungdomsenkäten Lupp ställs frågor om upplevd trygghet på olika platser. Mellan åren 2012 och 2017 har den upplevda tryggheten minskat på de flesta platser. Den största minskningen är på buss/tåg/liknande och på stan/i centrum. Killar upplever sig tryggare på de flesta platser jämfört med tjejer.

Anmälda våldsbrott

I Sverige och i Ronneby är det en relativt låg förekomst av våldsbrott. Av andelen anmälda våldsbrott är den största andelen misshandelsbrott. Totalt anmäldes nationellt 83 200 misshandelsbrott under 2018, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med 2017. Andelen anmälda våldsbrott i Ronneby har varierat över tid. I Ronneby anmäldes 259 fall av misshandelsbrott under 2018 vilket är minskning med 17 procent jämfört med 2017 (312 brott). Mörkertalet är stort eftersom ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen.

I nationella undersökningar visas att män i större utsträckning blir utsatta för misshandel och personrån, medan kvinnor oftare blir utsatta för sexualbrott, hot och trakasserier.

Våld mot barn orosanmälningar

Sverige var först i världen med att införa ett förbud mot barnaga. Trots detta utsätts tusentals barn för misshandel varje år. I Ronneby kommun är barn som utsätts för våld, och barn som bevittnar våld i sitt hem, en av den främsta orsakerna till orosanmälningar till socialtjänsten. Detta är ett samhällsproblem som uppmärksammats av både förskola och skola, som anmäler oro till socialtjänsten. Det är ett välkänt faktum att föräldrar som slår sina barn, eller vuxna som slår sin partner i en relation, ofta har själva varit utsatta för våld som barn. Det är därför en problematik som behöver uppmärksammas och förändras för att kunna bryta ett våldsmönster. Ju tidigare dessa utsatta barn uppmärksammas och familjen erhåller nödvändig hjälp till förändring, desto större möjligheter finns att det negativa mönstret bryts.

Under 2018 gjordes 1273 orosanmälningar till socialtjänsten i Ronneby. Av dessa utgjorde 305 anmälningar våld mot barn (222 unika barn). Kategorierna som inkluderas är barn som bevittnar våld, misstanke om barnmisshandel, våld i nära relation och misstanke om sexuella övergrepp.