Mål 3 God hälsa och välbefinnande
Att alla ska må bra och ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande är fokus i mål 3. Hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv, något som bidrar till samhällets tillväxt och hållbara utveckling. Folkhälsan påverkas av människors livsvillkor, de förhållanden där kvinnor, män och deras barn växer upp och lever, samt de system som tillämpas för att hantera ohälsa och sjukdom. De senaste decennierna har vi sett stora förbättringar i världen men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Skillnaderna i hälsa är stora mellan länder, inom länder och mellan olika sociala grupper i samhället – även inom Sverige.
Vad kan du göra?
Rör på dig och gör det till en daglig vana!
Fysisk aktivitet har många positiva effekter för kropp och själ.
Bli kontaktperson Länk till annan webbplats.!
Hjälp en person som av någon anledning har ett begränsat socialt nätverk.
Vi har generellt en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige, men vi har också utmaningar. En stor utmaning är de betydande hälsoskillnader som finns mellan olika grupper av kvinnor och män i samhället. Ju lägre social position, desto sämre hälsa. De största riskfaktorerna för icke-smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är ohälsosamma levnadsvanor som matvanor, stillasittande, rökning och riskbruk av alkohol. Vi har också ökande psykisk ohälsa samt olika hälsoproblem kopplade till luftföroreningar och kemikalier.
Kommunen och regionen ansvarar för merparten av de välfärdstjänster som har stor påverkan på befolkningens hälsa genom livet. Det handlar om hur skolan och den sociala omsorgen fungerar, om hur bostads- och samhällsplaneringen bedrivs eller i vilken mån det finns kultur- och fritidsaktiviteter för alla, oavsett kön, bakgrund eller socioekonomisk situation. Beroende på hur verksamheterna bedrivs, kan de vara hälsofrämjande eller förebyggande i sig. Dessutom har hälso- och sjukvården en särskild roll som direkt påverkar hälsa och överlevnad. Utöver att flera lagar slår fast ansvar att bidra till medborgarnas hälsa, har en god och jämlik hälsa en positiv effekt på verksamheternas kvalitet och kärnuppdrag.
Självskattad hälsa
Självskattat allmänt hälsotillstånd är en indikator som visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Måttet har ett starkt samband med ohälsa och dödlighet och är därför en indikator som är central för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen över tid. De flesta skattar sin hälsa som god men det finns skillnader mellan kvinnor och män och olika socioekonomiska grupper samt stora skillnader mellan kommuner i Sverige. Andelen som uppger bra eller mycket bra hälsotillstånd har ökat fram till 2011 för att sedan mattas av.
Andelen Ronnebybor i åldern 16–84 som uppger ett gott hälsotillstånd är lägre är rikssnittet och snittet för övriga kommuner i Blekinge. År 2021 uppgav 66 procent av kvinnorna och 71 procent av männen i Ronneby bra eller mycket bra hälsotillstånd. Motsvarande andel för riket är 71 procent av kvinnorna och 75 procent av männen.
Andelen elever som svarar i ungdomsenkäten LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) att de mår mycket eller ganska bra är lägre bland tjejer är bland killar. Tjejerna svarar i högst grad att de mår mycket eller ganska dåligt. Vid en jämförelse med övriga medverkande kommuner framgår det att ungdomarna i Ronneby bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra i något lägre grad än i övriga medverkande kommuner. Forskning visar
att det är vanligare att tjejer upplever ohälsa och psykosomatiska besvär än att killar gör det. Detta ses även i Ronnebys LUPP-resultat. Över tid kan vi se att andelen tjejer som mår bra minskat med 3 procent från år 2017. Bland killarna har andelen i stället ökat med 1 procent. Skillnaderna mellan könen är alltså större år 2020 än vad de var år 2017.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa används ofta som ett paraplybegrepp för att beskriva tillstånd med olika svårighetsgrader, alltifrån allvarliga psykiatriska sjukdomar till enstaka symtom med varierande intensitet och varaktighet. Enstaka besvär kan förorsaka lidande, men behöver inte spegla en psykiatrisk diagnos. Oro, ångest, stress och sorg kan orsaka psykisk ohälsa. Symtom för psykisk ohälsa kan vara att man känner sig ledsen, orolig, ensam, har sömnsvårigheter och mår dåligt en längre tid.
I Ronneby och riket uppger 41 procent av befolkningen i åldern 16–84 att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Det är en trend att besvären ökar, både i riket och i Ronneby, och det är framför allt bland kvinnor som den största ökningen sker. I Ronneby är det 33 procent av män och 50
procent av kvinnor som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest.
Det är ett känt faktum att stress påverkar hälsan negativt. I Ronneby uppgav år 2021 15 procent av kvinnor och 7 procent av männen ganska mycket eller mycket stress, vilket är en något lägre andel än rikssnittet
för både kvinnor och män.
Sjukpenningtalet
Ytterligare ett sätt att få en uppfattning om hur befolkningen mår är att studera det så kallade Sjukpenningtalet. Sjukpenningtalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller
rehabiliteringsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16–64 år. År 2021 var sjukpenningtalet 7,4 i Ronneby och 9,2 i riket. Kvinnor i Ronneby hade ett sjukpenningtal på 10 och motsvarande siffra för män var 5.
Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
I Sverige är psykisk ohälsa den vanligaste anledningen till sjukfrånvaro och det är den stressrelaterade psykiska ohälsan som dominerar, i synnerhet bland kvinnor.
År 2020 berodde 48,9 procent av samtliga långtidsjukrivningar bland befolkningen i Ronneby, sjukfrånvarotid 60 dagar eller mer, på psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Andelen är i jämförelse med rikssnittet (49,7 procent) något lägre. Skillnaden mellan kvinnor (49,5) och män (47,6) har minskat markant över tid. Andelen män har ökat medan andelen kvinnor har minskat
Fysisk aktivitet och stillasittande
Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken att insjukna i flera sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, tjocktarmscancer och bröstcancer, samt minskar risken för förtida död. Vidare lindrar fysisk aktivitet oro och ångest, sömnsvårigheter, minskar risken för depression och förbättrar kognitiva funktioner. Motsvarande är stillasittande en riskfaktor för att utveckla sjukdom. Världshälsoorganisationen, WHO rekommenderar att vuxna ska vara fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka med minst måttlig intensitet, och barn och unga (5–17 år) 60 minuter per dag, för att förebygga ohälsa.
År 2021 uppgav cirka 63 procent av befolkningen 16–84 år, i Ronneby att de var fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka och 41 procent uppger att de är stillasittande mer än 7 timmar perdag. Motsvande för riket var 65 respektive 49 procent.
I LUPP – enkäten ställs frågan hur ofta eleverna tränar så man blir andfådd eller svettas. Efter förra mätperiodens nedgång (2017) ses nu en ökning bland tjejer och killar i årskurs 8 och killar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de tränar varje dag eller flera gånger i vecka. Bland tjejer i årkurs 2 på gymnasiet har dock andelen minskat efter 2017 års trendbrott.
Fallskador
Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige, och bland äldre ökar de stadigt och utgör ett omfattande folkhälsoproblem. En orsak är den förändrade demografiska sammansättningen i samhället. En förbättrad sjukvård och livräddande insatser gör att allt fler äldre är aktiva och lever längre, samtidigt som andelen sköra äldre ökar. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser i form av höftfrakturer, som utöver lidande för den drabbade bidrar till stora samhällskostnader.
Äldre kvinnor drabbas av skador i betydligt större utsträckning än äldre män. Det kan bland annat bero på att benskörhet drabbar kvinnor i högre grad än män, på grund av minskad mängd östrogen vid klimakteriet. Forskning visar att det finns stora skillnader i skaderisk även sett till socioekonomisk position, civilstånd och födelseland.
Fallskadorna varierar stort i kommunerna i Sverige. Under år 2021 inträffade bland kvinnor mellan 1825–7107 och bland män 1392–5186 per 100 000 invånare 65 år och äldre. I Ronneby inträffade under 2021 bland kvinnor 3008 fallskador och bland män 2068 per 100 000 invånare 65 år och äldre.Andelen fallskador bland äldre har minskat över tid både bland kvinnor och män i Ronneby.
Tobaksrökning
Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för den totala sjukdomsbördan i Sverige. Andelen personer i befolkningen som röker dagligen har minskat sedan 1980-talet. Skillnaderna i tobaksrökning mellan olika socioekonomiska grupper kvarstår dock, vilket bidrar till att skapa ojämlikheter i hälsa.
En större andel i befolkningen i Ronneby (10 procent) i jämförelse med riket (7 procent) röker dagligen och har gjort så över tid. Andel har dock minskat över tid. I Ronneby ses en förändring mellan män och kvinnor i dagligrökning där kvinnor under en tidsperiod har rökt dagligen i större utsträckning än männen, men nu ses det motsatta. År 2013 var det 19 procent av kvinnorna och 14 procent männen i Ronneby som rökte dagligen. I senaste mätningarna var det 8 procent av kvinnorna och 11 männen som rökte dagligen (Hälsa på lika villkor 2013–2021).
Andelen ungdomar som uppger att de rökt cigaretter har minskat mellan åren 2017–2020. Även andelen dagligrökare har minskat över tid. I årskurs 8 uppgav år 2020 3 procent av tjejer och 1 procent av killarna att de röker cigaretter minst en gång i veckan. Andelen som svarar att de rökte minst en gång i veckan i årskurs 2 på gymnasiet var 7 procent för tjejer och 9 procent för killar (LUPP-enkäten 2008–2020).
Även utsatthet för passiv rökning innebär stora risker som ökar i takt med
exponeringen. Barn är särskilt känsliga. Andelen barn i Blekinge födda år 2020, som utsattes för tobaksrök i hemmet, var vid fyra veckors ålder 11,9 procent och vid 8 månaders ålder 13,5 procent. Det är stora skillnader mellan olika enheter i Blekinge där hela 27 procent av barnen inskrivna vid Kallinge/Bräkne-Hoby barnhälsovård utsattes för tobaksrök i hemmet vid 8
månaders ålder. Andelen rökare är högre bland pappor än bland mammor (Barnhälsovården i Blekinge För en jämlik barnhälsa Årsrapport 2022).
Riskabla alkoholvanor
Alkohol är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige och beräknas kosta samhället flera miljarder kronor varje år. Alkohol kan orsaka fysiska, psykiska och sociala skador, exempelvis
cancer, leversjukdom, substansbrukssyndrom, suicid, fallolyckor, skilsmässa och arbetsförlust. Det har beräknats att ett av fem barn växer upp i ett hem med minst en vuxen med riskkonsumtion av alkohol, och att 2,5–3,7 procent av alla barn under 18 år har en förälder som vårdats för missbruk eller beroende av alkohol.
Indikatorn riskkonsumtion av alkohol visar andelen individer i åldrarna 16–84 år vars uppgivna konsumtion av alkohol medför en ökad risk för alkoholrelaterade skador. Andelen med riskkonsumtion av alkohol var i Ronneby 12 procent år 2021, 7 procent bland kvinnor och 17 procent bland män. Det var en lägre andel i jämförelse med riket (16 procent). Andelen riskkonsumenter har varit relativt oförändrad sedan 2005.
Missbruk och narkotikat
Användningen av narkotika har en stark koppling till förstärkning av social utsatthet genom att bland annat bidra till ökad psykisk ohälsa. För att undersöka narkotikaanvändning och brott kopplat till detta undersöks både polisanmälningar samt socialtjänstens orosanmälningar för barn
och unga.
Narkotikabrotten hör till de brottskategorier där antalet anmälda brott i huvudsak är ett resultat av polisens spanings- och ingripandeverksamhet.
Jämfört med 2012 har de anmälda narkotikabrotten ökat med 25 procent 2021. Ökningen ses främst för innehav, som hade ökat med 80 procent jämfört med 2012. I Ronneby anmäldes 2021 80 narkotikabrott i Ronneby. Motsvarande siffra 2020 var 131 brott. Detta innebär en 63 procentig
minskning mellan år 2020 och 2021. När det gäller antalet anmälda narkotikabrott har det en stark koppling till polisinsatser inom området.
Orosanmälningar till socialtjänsten gällande missbruk visar antalet unika personer över tid, samt totalt antal unika aktualiseringsgrader. En aktualisering innebär att en omständighet, som kan komma att leda till en åtgärd, har kommit till socialtjänstens kännedom. Ofta sker detta genom en anmälan. En aktualisering kan leda till att socialtjänsten gör en förhandsbedömning eller omedelbart inleder en utredning. En aktualisering kan också leda till ett beslut om att inte inleda en utredning. En unik person kan ha fler aktualiseringsgrader kopplade till sig och alltså ingå i flera olika anmälningar.
Under 2017 ökade antalet orosanmälningar för narkotika i Ronneby för att sedan minska. Den största andelen anmälningar inkommer från polisen, socialtjänsten själva och skolan. Till år 2021 minskade anletet markant.
Tandhälsa
Tandhälsan är en god indikator för både barns och vuxnas allmänna hälsotillstånd. Det beror på att den är starkt förknippad med faktorer som både påverkar och påverkas av andra hälsoaspekter, såsom levnadsvanor, vårdutnyttjande, ekonomiska förutsättningar och kunskaper om hälsa.
Tandhälsan är därför en viktig del av individers livskvalitet och välbefinnande.
Ett mått som indikerar barns tandhälsa är kariesförekomst. Andelen kariesfria 3-åringar var 2021 65,5 procent i Ronneby, vilket kan jämföras med snittet för Blekinge som var 94,4 procent. I Ronneby har det skett en markant minskning av kariesfria 3-åringar över tid, från 92,2 till 65,5 procent mellan åren 2015–2021. Pojkar står för den största minskningen. Under 2020–2021 har inte folktandvården haft möjlighet på grund av pandemin att kalla barn tidigare än vad som är lagstadgat vid tre års ålder. Under denna period har barn med behov av akut tandvård prioriterats. Det gör att statistiken kan vara något missvisande, dvs det är framför allt ”sjuka barn” som kallats, medan ”friska barn” har fått stå tillbaka.
Trafik
I Ronneby kommun rapporterades det 1211 trafikolyckor under åren 2012-2021 av polis och/eller sjukvården. De vanligaste olyckstyperna var singelolycka, fotgängare (23 procent, cykel (19 procent) och motorfordon (17 procent).
För singelolyckorna med moped var 74 procent av de skadade barn (14-17 år) och för singelolyckorna med cykel var 37 procent barn. För singelolyckorna bland fotgängare berodde 53 procent av olyckorna på att det var halt med snö/is och 39 procent var med personer över 65 år.
Miljöhälsa
Den miljörelaterade hälsan är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa och i likhet med vad som gäller för andra riskfaktorer så varierar exponeringen, och därmed också hälsan, med människors levnadsförhållanden, livsvillkor och socioekonomiska tillhörighet. Hälsoeffekter av miljöfaktorer, både positiva och negativa, beror på exponeringens omfattning och inneboende
egenskaper, liksom på människors individuella känslighet och kapacitet att
hantera förändring.
Omgivningsbuller är en av de miljöexponeringar som flest personer i Sverige är utsatta för. 10 procent av de som bor i Blekinge i flerbostadshus anger att de upplever sig mycket eller väldigt störda av trafikbuller (Miljöhälsoenkät 2015). Andelen 12-åringar som upplever att de störs mycket eller väldigt mycket av vägtrafiken i eller i närheten av bostaden har mer än fördubblats i Blekinge från 2,2 procent år 2011 till 5,5 procent år 2019 och även ökat för samtliga jämförelselän och nationellt (Barnmiljöhälsorapport 2021). Hälsoeffekter av buller är hörselnedsättning, försämrad inlärning och prestation, sömnstörning och hjärt- och kärlsjukdomar. Känsliga grupper för buller är personer med hörselnedsättning, personer med annat modersmål än det talade, barn och unga samt äldre.
Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011:
• Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden
• Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan
• Fler barn lyssnar på hög musik
• Färre barn exponeras för tobaksrök
• Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad
• Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen
• Barn vistas mer sällan i grönområden
• Klimatförändringarna oroar många tolvåringar