Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Att göra städer och samhällen säkra, inkluderande och hållbara avhandlas i mål 11 där det också ingår en territoriell dimension och en utgångspunkt från platsens unika förutsättningar. Hälften av världens befolkning bor i städer, en andel som sannolikt kommer att öka i framtiden. Att bo i städer kan innebära ökad tillgång till sjukvård, utbildning och jobb, men innebär också en påfrestning på miljön. 60-80 procent av alla utsläpp sker i städer. 2016 andades 91 procent av världens stadsinvånare luft som inte uppfyller Världshälsoorganisationen, WHO:s, kriterier för säker luftkvalitet. Målets syfte är bland annat att minska städernas negativa miljöpåverkan, säkra tillgång till grönområden och stödja de minst utvecklade ländernas uppbyggnad av hållbara och motståndskraftiga byggnader gjorda av lokala material.
Vad kan jag göra?
Ta hand om ditt bostadsområde!
Dra ditt strå till stacken för att göra ditt närområde så hållbart och tillgängligt som möjligt. Hör av dig till dina politiker, till din hyresvärd eller fixa det själv om du kan!
Försök att promenera, cykla eller åka kollektivt så mycket du kan istället för att åka bil.
Var med och påverka hur samhällsbyggandet utvecklas genom att tycka till kring detaljplaner Länk till annan webbplats..
Kommunen ansvarar för samhällsplaneringen och att planera för mark- och vattenanvändningen, bostadsförsörjningen samt delar av transportinfrastrukturen och den tekniska försörjningen. Regionerna har det regionala utvecklingsansvaret och planerar för kollektivtrafiken samt delar av transportinfrastrukturen. I den lokala och regionala planeringen kopplas ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter samman till en långsiktigt hållbar helhet och avvägningar görs gentemot nationella mål och strategier. Kommunerna har också ett ansvar för att i samverkan med region och länsstyrelse ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och ha mål för bostadsbyggande enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den byggda miljön har också stor betydelse för människors hälsa, trygghet och sociala sammanhållning.
Markanvändning
Ronneby kommun har en landareal på 82 500 hektar och 6,3 procent (5200 hektar) av detta är bebyggd mark, enligt statistik från 2015. Nästan hälften av den bebyggda arealen är bebyggd med transportinfrastruktur. Den markanvändning som ökat mest från 2010 till 2015 är transportinfrastrukturen som ökat med 50 hektar. Handel har ökat med 46 hektar vilket kan förklaras med utbyggnaden av Viggen-området. Markanvändningen för bostadshus visar att det har rivits flerbostadshus medan det har byggts mer villor. Dessa uppgifter är en jämförelse av markanvändningen 2010 och 2015. Det har byggts mycket i Ronneby sedan dess så det är viktigt att vara medveten om att dessa uppgifter inte beskriver nuläget helt korrekt.
Boende
I Ronneby finns nästan 15 000 bostäder varav 60 procent är villor, 34,5 procent hyresrätter och 5,7 procent bostadsrätter. Hyresrätter finns i nästan alla större tätorter, medan utbudet av bostadsrätter är begränsat till Ronneby och Kallinge.
Det finns ingen nationell definition för extrem trångboddhet i Sverige. Vanligtvis används istället trångboddhet enligt norm 2 som innebär hushåll där det bor mer än två personer per rum samt att det finns kök och vardagsrum. Trångboddheten i Ronneby har ökat sedan 2014 och ligger nu över medelvärdet för både Blekinge och riket. Ronneby tillhör de kommuner som ligger bland de 15 procent som har de högsta nivåerna av trångboddhet i Sverige. På nationell nivå är var femte person som är född utanför Europa trångbodd. Det kan jämföras med att 2 procent av de inrikesfödda är trångbodda nationellt. Personer över 60 år bor mycket sällan trångt.
Kulturmiljö
Kulturmiljö avser de avtryck som de mänskliga aktiviteterna genom tiderna avsatt i den fysiska miljön. Kulturmiljö är hela den av människor påverkade miljön som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö utgör en kontext som kan innehålla föremål, ortnamn eller traditioner som är knutna till platsen.
Riksintressen för kulturmiljövård är ett urval av byggnader, fornlämningar och/eller anläggningar som ska representera ett urval av historiska miljöer. I Ronneby kommun finns det fyra riksintressen för kulturmiljövård; Bräkne-Hoby, Ronneby Brunn – Blekan – Karön, Johannishus och Förkärla centralbygd. Byggnader och miljöer med ett extra stort kulturhistoriskt värde kan få ett särskilt skydd som byggnadsminnen för att bevaras inför framtiden. I Ronneby kommun finns det 7 byggnadsminnen; Möllerydsstugan i Hjortsberga, Backagården i Hakarp, Johannishus slott, Tromtö herrgård, Jordö missionshus, Ekholms fotoateljé och Ronneby brunn. Ronneby Brunnspark är Blekinges första kulturreservat och bildades för att skydda helheten av natur- och kulturvärden kring den anrika brunnsmiljön.
Fornlämningar är en del av kulturmiljön och en fornlämning definieras av Kulturmiljölagen som lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I Ronneby kommun finns det 1615 fornlämningar, vilket är 39 procent av alla fornlämningar i Blekinge. På senare tid har det hittats unika arkeologiska föremål i kommunen; Gribshunden vid Stora Ekön i Ekösund och Guldgubbarna i Västra Vång.
Inom och i anslutning till Ronneby tätort finns förhistoriska miljöer med gravfält, boplatser och fornborgar, från framförallt järnålder, som vittnar om områdets betydelse och brukande före den medeltida stadsetableringen. Heliga Kors kyrka från tidig medeltid samt stadsdelen Bergslagen är kulturhistoriskt värdefulla. Delar av Ronneby innerstad är bygd på sin medeltida föregångare som finns i ett kultur-/stadslager begravt under befintlig bebyggelse. Stadens årsringar med bebyggelse från olika årtionden är värden som är viktiga att värna.
Kollektivtrafik
Järnvägen tillsammans med kustbussen är stommen för kollektivtrafiken inom regionen. I augusti 2018 gjordes en omläggning av stadstrafiken i Ronneby. Regionbussarna utgör en förbindelse mellan Ronneby tätort och kommunens mindre tätorter. Trafiken på landsbygden kompletteras med skolbusslinjer som är öppna för allmänheten samt behovsstyrd öppen närtrafik. Kollektivtrafiken i Ronneby har utökats under de senaste åren (antalet produktions-km har ökat).
Antalet resor i kollektivtrafiken i Ronneby ökade med 300 000 resor från 2014 till 2015 och har sedan 2015 minskat igen, dock är antalet resor 2018 fler än 2014. Andel av befolkning i kommunen som har en trafikerad hållplats inom 500 meter från sitt boende är 60,4 procent. Ronneby ligger under medel för både Sverige (62,2 procent) och Blekinge (68,8 procent). Med trafikerad hållplats avses hållplats, för samtliga trafikslag som trafikeras med minst en avgång per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Avståndet till hållplats utgår från fågelavstånd och beaktar inte väg- och gatunät. I resvaneundersökningen (från 2012) anger 63 procent att de har mindre än 500 meter till sin närmsta busshållplats från hemmet. Av det totala antalet resor anges i resvaneundersökningen att 6 procent sker med kollektivtrafik, 14 procent till fots eller med cykel och resten med bil. Vid kortare resor (under 5 km) tar 67 procent bilen, 28 procent går eller cyklar och 1 procent åker kollektivt. Först vid längre resor (över 20 km) ökar andelen som åker kollektivt till 17 procent.
Luftkvalité
Luftföroreningarna innehåller ett stort antal föroreningstyper som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften. De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning. Andra viktiga luftföroreningar är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), samt kolmonoxid och tungmetaller. Luftföroreningarna har minskat under den period som luftmätningar har gjorts i Ronneby.
På lång sikt har luftkvaliteten förbättrats, men trots det orsakar luftföroreningar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och försämrad lungfunktion hos människor. Någon nedre gräns för luftföroreningars effekt på människors hälsa har inte kunnat fastställas. I en rapport som publicerades under 2018 uppskattades antalet dödsfall i Sverige under 2015 till följd av luftföroreningar till 7 600. De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är inandningsbara partiklar, marknära ozon och vissa kolväten. Föroreningarna bidrar också till försurning, övergödning och har stor påverkan på klimatet.
Grönområde och offentliga platser
Ett av delmålen i mål 11 lyfter att det är viktigt att tillhandahålla grönområden och offentliga platser i synnerhet för kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. I figur 45 redovisas en karta med en geografisk spridning av lekplatser, spontanidrottsplatser, sporthallar, kulturhallar och bibliotek i kommunen.
Begreppet natur är brett och omfattar såväl natur- och kulturlandskap, anlagda och skötta grönområden som bostadsgårdar och parker. Även om naturen så gott som alltid är nära hemmet i Ronneby kommun finns det delvis brister i tillgängligheten och kvaliteten. Vattendrag, större vägar och järnväg utgör barriärer. Om området exempelvis är kuperat eller om gångvägar saknas minskar också möjligheten att utnyttja området för rekreation. Förbättrad tillgänglighet till grönområden och till utemiljöer i bostadsområden är till nytta för alla. Det är också ett sätt att minska skillnader i hälsoläget mellan olika sociala grupper. Speciellt i socioekonomiskt utsatta områden kan en attraktiv gestaltning av närmiljön ha stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Vid planering av goda utemiljöer är behovet av skugga viktigt att beakta i utemiljöer, framför allt där barn och äldre vistas.
Tillgången till parker, grönområden och natur i Ronneby kommun ger medborgarna ett betyg på 8,2 (skala 0-10) i SCB:s medborgarundersökning. Kvinnor ger ett något högre betyg än män. Medelvärdet för alla Sveriges kommuner är 7,9, vilket innebär att Ronneby har ett högre betyg än snittet.