Hållbarhetsbokslut

Ronneby kommun har gjort sitt första hållbarhetsbokslut för år 2022. Hållbarhetsbokslutet ska visa på det samlade hållbarhetsarbetet i kommunkoncernen utifrån hållbarhetsstrategin.

Hållbarhetsstrategin har tagits fram för att säkerställa att vi inom kommunkoncernen arbetar tillsammans för en hållbar framtid för alla som bor, lever och verkar i Ronneby kommun idag och i framtiden. Strategin utgår från en tydlig politisk vision och inriktning om att Ronneby kommun ska vara en hållbar kommun.

Hållbarhetsstrategin följs upp i ett hållbarhetsbokslut och ska visa på det samlade hållbarhetsarbetet i kommunkoncernen. Hållbarhetsbokslutet ska vara vara ett verktyg för att mäta i vilken grad hållbarhetsarbetet ger effekt och stimulera till ett utvecklat hållbarhetsarbete i kommunens verksamheter.

En sammanfattning av hållbarhetsbokslutet finns i texten nedan och en fullständig version av Hållbarhetsbokslut Ronneby kommun 2022 (pdf 2 MB, öppnas i nytt fönster) Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster. kan laddas ner.

Målgrupp för rapporten är främst förtroendevalda och tjänstepersoner i kommunkoncernen, men Ronneby kommun välkomnar invånare, företag, föreningar med flera att ta del av bokslutet och vara fortsatt aktiva och medskapande till att utveckla ett hållbart Ronneby.

Hållbarhetsåret 2022 – Höjdpunkter och utmaningar

Många insatser har gjorts under året av medarbetare med hög kompetens och stort engagemang, trots utmaningar i vår omvärld. Något positivt som märkts under året är att omställning kan ske snabbt, snabbare än vi tidigare trott. Energieffektivisering och digitalisering är några omställningar som har skett och påverkat vår verksamhet.

Höjdpunkter

Ronneby kommun placerar sig på andra plats som miljöbästa kommun i kategorin mindre städer/tätorter i Aktuell Hållbarhets kommunranking.

Kommunens digitaliseringsresa har under året tagit mer fart och bidragit till effektivisering och bättre användande av personalresurser. IT-enhetens utvecklingsarbete med digitalisering vann 2022 års första pris för Bästa framsteg i kommunkoncernen.

Backsippans förskola var nominerade till årets hållbara förskola av Håll Sverige Rent för sitt fina arbete med hållbarhet i sin undervisning.

Ronneby kommun har fortsatt jobba aktivt med cirkulärt hållbart byggande. Kilenparken har skapats av Mark- och exploateringsenheten genom att omvandla tidigare parkeringsyta till park med fokus på Cradle to Cradle® för att skapa biologisk mångfald och mötesplatser för olika åldersgrupper som vattenlek för barn, boulebana och en amfiteater för sammankomster och evenemang. Parkdalaskolan är inspirerad av Cradle to Cradle® och invigd under året. Skolan har tillkommit genom att återvända en fabriksbyggnad.

Ronneby kommun har tilldelats utmärkelsen Årets landsbygdskommun 2022 av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. I motiveringen lyfts spännvidden i arbetet med landsbygdsfrågor inom Ronneby kommun, inte minst de strategiska perspektiven i det kommunala arbetet och samverkan med Ronneby kommunbygderåd.

Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete har fått ett större utrymme, vilket skapat en större medvetenhet i kommunkoncernen. Polismyndighetens årliga trygghetsmätning visar att Ronnebyborna känner sig tryggare och att oron för att utsättas för brott minskar.

Genom att samarbeta med länsstyrelsen har förvaltningar och bolag fått en ökad kunskap om invasiva främmande arter. Eftersom både förvaltningar och bolag deltagit har kommunen fått samsyn, samt insikt i metoder och verktyg för att förhindra spridning av invasiva arter.

För att ta ett helhetsgrepp kring åtgärdsbehovet i Bräkneån och Listerbyån har en hydromorfologiska åtgärdsplaner för respektive vattendrag tagits fram. Åtgärdsplanerna visar på var åtgärder ger störst miljönytta, vilket är ett viktigt underlag för att kommunen ska kunna jobba systematiskt med framtida vattenvårdsåtgärder. Syftet är att Bräkneån och Listerbyån ska uppnå en God ekologisk status, vilket de inte har i dagsläget.

Efter år med pandemi och restriktioner har hälsofrämjande och förbyggande insatser åter fått en större plast i verksamhetsutvecklingen. Detta ses bland annat inom vård- och omsorg med aktiviteter för att förbygga ofrivillig ensamhet och genom att fritidsgårdsverksamheten öppnar upp för en bredare målgrupp.

Kommunens verksamheter har ett ökat fokus på tidiga insatser för barn och unga i syfte att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Skola och socialtjänst har flera samverkansinsatser som pågår och som är under utveckling. Att främja närvaro i förskola och skola samt föräldraskapsstödsinsatser är exempel på aktiviteter.

Barnrättsarbetet har utvecklats och fått ett större genomslag i kommunkoncernen. Flertalet förvaltningar och bolag har anpassat dagliga rutiner och arbetssätt utifrån barnkonventionen och kommunens rutin för barnrättsbaserade beslutsunderlag. Det kommunövergripande barnrättsarbete har under 2022 haft fokus på att utveckla arbetet för barn och ungas delaktighet och inflytande. Det har bland annat genomförts workshop och inspirationsdagar på temat. Under sommaren har ungas engagemang och idéer lyfts genom feriearbetet Unga kommunutvecklare.

Utmaningar

Det är en utmaning att olika aspekter av hållbarhet kommer i skymundan när händelser i omvärlden tar fokus. Det finns också en risk att det finns en övertro på en lösning, när vi i själva verket behöver ha en mångfald av lösningar.

Ekonomiska och personella resurser uttrycks ofta som en anledning varför hållbarhetsarbetet fått stå tillbaka eller inte utvecklats i önskad takt. Det finns även en utmaning med att hållbarhetsarbetet inte är förankrat eller att det prioriteras bort.

Den interna och externa samverkan behöver fortsätta utvecklas för att möta de ofta komplexa utmaningarna inom hållbarhet. Det kan innebära att arbeta mer fokuserat med vissa frågor periodvis och att arbeta förebyggande istället för reaktivt.

De globala utsläppen av koldioxid fortsätter att öka. Flera värmerekord har skett under året som en effekt av klimatförändringar. I Småland noterades 37,2°C, den högsta temperaturen i Sverige på 75 år. Det var torka i sydöstra Sverige och Ölands norra udde hade det torraste året sedan 1921. Priset på energi stiger globalt. Det är viktigare än någonsin att vi håller stabil kurs och påskyndar klimat- och energiomställningen, både ur ett miljöperspektiv och ett geopolitiskt (staters agerande utifrån geografiska förhållanden som naturresurser).

Många arter riskerar att utrotas och den biologiska mångfalden utarmas både globalt och i Sverige. Analyser som Naturvårdsverket gjort visar att det finns goda möjligheter till ökad samhällsnytta genom att förbättra styrning och incitament för ett hållbart brukande av skog och odlingsmark.

Den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa som en följd av kriget i Ukraina påverkar människors levnadsmöjligheter genom ökad el- och matpriser, vilket skapat en hög inflation. Den stigande inflationen tenderar att drabba redan socioekonomisk utsatta individer och familjer med social exkludering och ohälsa som följd. Det finns även en risk att fler individer och familjer hamnar i en ekonomisk utsatt situation. Ronneby kommun har sedan tidigare en högre andel barn som växer upp i ekonomisk utsatthet i jämförelse med rikssnittet. Skillnaden är stor mellan barn med inrikes- och utrikesfödda föräldrar. Det finns därav ett fortsatt, och till och med ett ökat behov, av tidiga insatser i samverkan för att motverka ytterligare polarisering i vår kommun.

Tillitens betydelse mellan människor och samhället uppmärksammas alltmer som en positiv resurs för att främja trygghet och hälsa. Samhällen som har en hög tillit är ofta mer jämlika och jämställda och har en bättre ekonomi. Nationellt ses att tilliten varierar alltmer mellan olika grupper i befolkningen. Tilliten har framför allt minskat bland unga, vilket är en utmaning nu och i framtiden för demokratins utveckling. Ronneby har generellt låga tillitsiffror i undersökningar och behöver kraftsamla för att vända denna negativa trend.