Hållbarhetsbokslut

Ronneby kommun har nu gjort sitt hållbarhetsbokslut för år 2024. Detta är Ronneby kommuns tredje hållbarhetsbokslut. Bokslutet syftar till att stimulera till ett utvecklat hållbarhetsarbete i kommunens verksamheter. Hållbarhetsbokslutet ska visa på det samlade hållbarhetsarbetet i kommunkoncernen utifrån hållbarhetsstrategin.

Hållbarhetsstrategin har tagits fram för att säkerställa att vi inom kommunkoncernen arbetar tillsammans för en hållbar framtid för alla som bor, lever och verkar i Ronneby kommun idag och i framtiden. Strategin utgår från en tydlig politisk vision och inriktning om att Ronneby kommun ska vara en hållbar kommun.

Hållbarhetsstrategin följs upp i ett hållbarhetsbokslut och ska visa på det samlade hållbarhetsarbetet i kommunkoncernen. Hållbarhetsbokslutet ska vara ett verktyg för att mäta i vilken grad hållbarhetsarbetet ger effekt och stimulera till ett utvecklat hållbarhetsarbete i kommunens verksamheter.

En sammanfattning av hållbarhetsbokslutet finns i texten nedan och en fullständig version av Hållbarhetsbokslutet för Ronneby kommun 2024, kan laddas ner. Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Målgrupp för rapporten är främst förtroendevalda och tjänstepersoner i kommunkoncernen, men Ronneby kommun välkomnar invånare, företag, föreningar med flera att ta del av bokslutet och vara fortsatt aktiva och medskapande till att utveckla ett hållbart Ronneby

Hållbarhetsåret 2024 – Höjdpunkter och utmaningar

Många insatser har gjorts under året av medarbetare med hög kompetens och stort engagemang, trots utmaningar i vår omvärld. Något positivt som märkts under året är att omställning kan ske snabbt, och innovativa lösningar inom flera områden har bidragit till ett hållbarare Ronneby. Under 2024 har det bland annat fokuserats på energieffektivisering, restaurering av våra vattendrag och tidiga samordnade insatser för barn och unga.

Höjdpunkter

Ronneby kommun placerar sig på sjunde plats som miljöbästa kommun i kategorin mindre städer/tätorter och på första plats inom Blekinge län i Aktuell Hållbarhets kommunranking.

Ronnebyhus har vunnit det prestigefulla priset "Allmännyttans klimatinitiativ" för sin renovering av Peder Holmsgatan som genomfördes under 2023.

Ronneby kommun har tagit fram en hållbarhetsutbildning, för att ge medarbetare en inblick i och förståelse för kommunens hållbarhetsarbete. Utbildningen består av sju korta filmer och tillhörande diskussionsunderlag, som fokuserar på hållbarhetsutmaningar inom kommunen. Utbildningen syftar till att öka medvetenheten om hållbarhet och att inspirera till konkreta handlingar inom kommunens verksamheter.

Ronnebyhus, ABRI och Teknik-, fritid- och kulturförvaltningen har ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering. Ronnebyhus har haft en projektanställd som har bidragit till att elförbrukningen minskat avsevärt. Teknik-, fritid- och kulturförvaltningen har analyserat energideklarationer och åtgärdat brister för en mer effektiv energianvändning samt verkat för att minska energi- och vattenförbrukningen i kommunens byggnader.

Ronnebyhus och Peab är först i Sverige med att klara Svanens krav för renovering och på så sätt spara på ekonomi, miljö och klimat. Genom att inte riva och bygga 18 nya lägenheter, så kunde alla 27 lägenheter renoveras, en god nyhet för hyresgästerna då hyran blir 30 % lägre än vid nyproduktion.

Man har upprättat ett återbrukstält på återvinningscentralen i Angelskog där medborgare kan lämna in saker som dem vill skänka och samtidigt kunna hämta saker. Det långsiktiga målet med avfallsplaneringen och avfallstrappan är en cirkulär ekonomi där avfall inte uppstår och resurser behålls i kretsloppet så länge som möjligt. Ronneby Miljö och Teknik har gjort en satsning på återbruk genom att på Angelskogs återvinningscentral öppnat ett 150 m2 stort återbrukstält ”Ge och ta”.

Ronneby kommun har börjat att tillverka egen biokol för vård av odlingar och främja hållbarhet i våra kommunala områden. Projektet inleds i Bräkne-Hoby och kommer även att testas i Brunnsparken.

Ronneby kommuns pågående naturvårdsprojekt i Bräkneån och Listerbyån innebär att genomföra åtgärder som ska bidra till en god ekologisk status i vattendragen samt öka den vattenhållande förmågan i landskapet inom avrinningsområdena. I Fösingsmåla har Lunds stift prästlönetillgångar beslutat att genomföra en återställning av våtmarksmiljö efter en förstudie gjord inom projektet. Denna åtgärd kommer fungera som flödesutjämning vid högflöde och buffring för lågflöde, samt bidra till klimatnytta och den biologiska mångfalden.

Under året har arbetet med Tidiga samordnade insatser (TSI) för barn och unga vidareutvecklats. Det finns nu en etablerad samverkansstruktur från förskola till gymnasieskola, inklusive anpassad skola, där olika kommunala förvaltningar samarbetar tillsammans med Polisen och Region Blekinge. Syftet är att tidigt identifiera barn och unga som riskerar en ogynnsam utveckling, och samordna det stöd de behöver.

Vård och omsorgsförvaltningen arbetar med digitala lösningar och välfärdsteknik som bidragit till ökad självständighet för brukare och mer effektiv resursanvändning. Exempelvis har sensorer installerats på vård- och omsorgsboenden för att förebygga fall, och hemtjänsten har testat Rotobed och läkemedelsautomater.

I samband med den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november arrangerades den globala kampanjen Orange Day. För att visa sitt stöd, lyste Ronneby kommun upp bron i Kilenparken i orange. Samtidigt kommunicerades information om var stöd och hjälp kan erhållas för de som lever eller har levt i en nära relation där de blivit utsatta för våld, hot om våld eller kränkningar.

Utmaningar

Det är en utmaning att olika aspekter av hållbarhet kommer i skymundan när händelser i omvärlden tar fokus. Det finns också en risk att det finns en övertro på en lösning, när vi i själva verket behöver ha en mångfald av lösningar.

Ekonomiska och personella resurser uttrycks ofta som en anledning varför hållbarhetsarbetet fått stå tillbaka eller inte utvecklats i önskad takt. Det finns även en utmaning med att hållbarhetsarbetet inte är förankrat eller att det prioriteras bort.

Genom EU:s nya rapporteringsdirektiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), införs från och med bokslutet 2025 krav på att organisationer rapporterar sina mest väsentliga hållbarhetsutmaningar. Det innebär att kommunala bolag behöver identifiera och redovisa hur deras verksamhet påverkar människor, miljö och klimat – och hur hållbarhetsfrågor i sin tur påverkar verksamheten.

Kommunen kommer inte klara av att nå sin ambition om nettonollutsläpp av koldioxid år 2025. Det innebär att omställningstakten behöver öka ytterligare. Exempel på viktiga aktiviteter som behöver genomföras är att fordonsflottan behöver ställas om till fossilfri och all olja för uppvärmning behöver fasas ut. Det är fortfarande en stor användning av privat bil i tjänsten.

Majoriteten av miljökvalitetsmålen nås inte i Blekinge och utvecklingen är oftast neutral eller negativ. Många arter och naturtyper i Blekinge hotas av igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk. Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Spridningen av invasiva främmande arter är fortsatt stor i Blekinge, vilket ger en negativ påverkan på den biologisk mångfalden.

Psykisk ohälsa framträder ofta som en konsekvens av flera andra faktorer, såsom ekonomisk utsatthet, arbetslöshet, våldsutsatthet, missbruk och funktionsnedsättningar. Samtidigt kan psykisk ohälsa i sig bli ett hinder för individers möjligheter till arbete, utbildning och socialt deltagande, vilket skapar en negativ spiral. Verksamheterna i kommunen rapporterar en oroande ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga, vilket lyfts fram som ett område som kräver särskild prioritet.

Två områden i Ronneby – Älgbacken/Hjorthöjden och Ronneby centrum – klassas som utanförskapsområden enligt den kartläggning som genomförs av Boverket och SCB på uppdrag av regeringen under 2024. Kartläggningen bygger på faktorer såsom skolresultat, arbetsmarknadsetablering, bidragsberoende, valdeltagande, kriminalitet och trångboddhet. I Ronnebys fall är det särskilt bidragsberoende, trångboddhet och låga skolresultat som utmärker sig som problemområden, även om stora utmaningar finns inom de övriga indikatorerna. Kartläggningen är ett verktyg för att synliggöra utanförskap och ojämlikhet i kommunen, men bör framför allt ses som ett underlag för gemensam analys och en grund för både generella och riktade insatser.