Du är här: Invånare/Bygga, bo & miljö/Vatten och Avlopp/PFAS information/Frågor och svar om PFAS

Frågor och svar om PFAS

Vi har sammanställt de vanligast frågorna om ämnet PFAS, dess effekter på människa & miljö, det pågående utredningsarbete och arbetet med nya vattentäkter i Karlsnäs. 

Frågor om PFAS i dricksvatten från Brantafors

1. Vad är PFAS?
Svar: PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en hel grupp av syntetiska ämnen. Tre av de mer kända ämnena är PFOS, PFHxS och PFOA. Numera är PFOS utfasat, men de övriga ämnena används fortfarande i många olika produkter, bland annat för klädimpregnering, ytbehandling och rengöring. PFAS används också i släckskum avsett för olje- och drivmedelsbränder i flygplan, fordon, fartyg och industrier. PFAS har spridits överallt i naturen, i mark och vatten och levande varelser. Ämnena är mycket svårnedbrytbara, och kommer att finnas kvar under mycket lång tid.

2. Vilka hushåll har fått vatten från Brantafors vattenverk?
Svar: I huvudsak Kallinge, Hasselstad, Bredåkra, Sörby, Rydénska, Kalleberga Hallar, Nya Hulta och delar av "gamla" Hulta. Olika bostadsområden har fått vatten från Brantafors olika länge. Så har till exempel boende i området Nya Hulta bara fått vattnet därifrån sedan år 2011. Se vidare information under fliken tillhöger Kartor i vänstermenyn.

Kartor som visar områdena finns även på Stadshuset (Medborgarservice, Miljö- och byggnadsförvaltningen), hos Miljöteknik och på biblioteken i Kallinge och Ronneby.

3. Finns PFAS fortfarande i dricksvattnet?
Svar: Nej, det finns inga förhöjda halter i det dricksvatten som nu levereras. Som en säkerhetsåtgärd stängdes den 10 oktober 2014 åter vattenverket Brantafors i Kallinge. Detta gjordes då Miljöteknik vid de regelbundna kontrollerna av PFAS-halten i det utgående vattnet upptäckte att värdena höll på att stiga. Dessa höll sig fortfarande långt under gränsvärdet på 90 ng/l. Vattenverket Kärragården försörjer nu Ronneby tätort med omnejd och Kallinge med rent dricksvatten.

4. Kan jag som bor i Kallinge och Ronneby känna mig trygg med att mina barn dricker vatten idag?
Svar: Ja. Det finns inga förhöjda halter i det dricksvatten som nu levereras. Som en säkerhetsåtgärd stängdes den 10 oktober åter vattenverket Brantafors i Kallinge. Vattenverket Kärragården försörjer nu Ronneby tätort med omnejd och Kallinge med rent dricksvatten.

5. Hur och varför hittades ämnet i vattnet i Brantafors?
Svar: Länsstyrelsens miljöövervakningsprover under hösten 2013 visade på första indikationer över förekomsten av PFAS i Blekinge. Utifrån detta tog Ronneby Miljö- och Teknik AB (Miljöteknik) stickprover på råvattnet i en av brunnarna i Brantafors och på färdigt dricksvatten. Provsvaren visade förhöjda halter av PFAS och Miljöteknik stängde vattenverket i Brantafors omedelbart den 16 december 2013.

6. Varför hade man inte hittat det tidigare?
Svar: PFAS har tidigare inte ingått bland de ämnen som skall analyseras enligt Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten, och hade därför inte provtagits rutinmässigt av Ronneby kommun eller Miljöteknik. Det gjorde man inte heller rutinmässigt i andra kommuner.

7. Varifrån kom de höga halterna av PFAS i dricksvattnet från Brantafors?
Svar: Vattenverket Brantafors ligger i närheten av en brandövningsplats på F17. Försvarsmakten började använda PFAS-innehållande brandskum för mer än 25 år sedan. Marken förorenades, och så småningom nådde föroreningarna grundvattnet och till vattentäkterna. Man vet ännu inte hur lång tid det tog innan dricksvattnet började bli förorenat. När Brantafors vattenverk byggdes om 2010 installerades ett kolfilter, som troligen reducerade halterna en tid, men efter en tid förlorade filtret sin renande förmåga.

8. Hur länge har kemikalierna funnits i vattnet?
Svar: Användningen av PFOS-innehållande brandskum har dokumenterats för perioden 1985-2003. Idag övar Försvarsmakten tills vidare vid en annan av försvarets anläggningar och med ett fluorfritt övningsskum som är kvävebaserat.

Det är dock oklart när kemikalierna började lakas ut till grundvattnet i Brantafors. PFAS ingick inte bland de ämnen som provtas enligt Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten och har därför inte provtagits rutinmässigt av Ronneby kommun eller Miljöteknik. Det är också förklaringen till att PFAS inte har upptäckts förrän i slutet av 2013.

När Brantafors vattenverk byggdes om år 2010 installerades aktivt kolfilter, som troligen reducerade PFAS-halterna en tid. När de höga PFAS-halterna upptäcktes hade kolfiltret troligen blivit mättat av PFAS och förlorat sin renande förmåga.

9. I vilka områden kan det finnas PFAS i vattnet?
Svar: I första hand har de hittats i områden i närheten av brandövningsplatser. Dessa högfluorerade ämnen finns i brandskum, som har använts vid övningar på brandövningsplatsen. Även i närheten av en flygplats, ett reningsverk, en soptipp eller vissa industrier finns det risk för PFAS i sjöar, vattendrag och grundvatten.

10. Vilka gränsvärden finns det för ämnet?
Sedan mars 2014 finns en åtgärdsgräns i dricksvatten för summan av sju PFAS (sammanlagd) som ligger på 90 ng/liter (ng = nanogram = miljarddels gram). Passeras denna gräns ska vattenproducenten snarast vidta åtgärder för att sänka halterna så långt som möjligt. I övrigt saknas ännu fastställda rikt- eller gränsvärden i Sverige. Statens geotekniska institut (SGI) har nu regeringens uppdrag att föreslå sådana riktvärden.

11. Vad kan man göra för att sanera den förorenade marken runt brandövningsplatsen? Vem ansvarar för saneringsarbetet i Kallinge?
Svar: Försvarsmakten är huvudman för flygplatsen och utreder hur en sanering av PFAS-haltig mark ska göras, både här i Kallinge och på andra platser i landet.

12. Kan miljö- och byggnadsnämnden kräva att marken saneras runt brandövningsplatsen i Kallinge?
Svar: Nej, miljö- och byggnadsnämnden i Ronneby kommun är inte tillsynsmyndighet enligt miljölagstiftningen för verksamheten på flygplatsen/F17. Det är istället Generalläkaren som har miljötillsynen på de anläggningar som Försvarsmakten bedriver och kan föra fram detta krav.

13. Brandövningsplatsen på F17 pekas ut som källa till föroreningen med PFAS. Är det den enda källa? Hur är det med de kommunala brandövningsplatserna, gamla soptippar m m?

Svar: Enligt uppgift från Räddningstjänsten Östra Blekinge finns ingen användning av PFAS-haltigt skum registrerad vid de kommunala brandövningsplatserna. Dock planerar man att ta markprover vid den nuvarande övningsplatsen i Ronneby för att få den uppgiften bekräftad. När det gäller föroreningen i Kallinge har den nedlagda deponin i Hasselstad undersökts. Man hittade rester av PFAS även där men i relativt låga halter. Markprover har tagits vid en f d betongvarufabrik i Brantafors men de visade inga rester av PFAS. Andra möjliga källor till PFAS-föroreningen har inte hittats.

14. Miljöministern har tagit upp frågan om PFAS. Vad innebär det?
Svar: Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram. I det uppdraget ingår att ta fram förslag till en möjlig reglering av brandskum och ta fram ett program för att minska förekomsten av högfluorerade ämnen i andra kemiska produkter och varor. Vidare ska Naturvårdsverket genomföra provtagningar på både yt- och grundvatten av PFAS och andra miljögifter och ge förslag på ytterligare åtgärder. Statens Geotekniska Institut ska ta fram preliminära gränsvärden för PFAS-ämnen i mark och grundvatten.

15. Vad händer med PFAS i avloppsreningsverket?
Svar: Reningsverket är inte byggt för att rena bort kemikalier som PFAS. Det mesta av PFAS-ämnena passerar troligen genom verket och följer med det renade vattnet ut i Ronnebyån och vidare ut i havet. Några mätningar av PFAS efter reningsverket är inte gjorda. En orsak är bl a att det inte finns några gränsvärden att jämföra med. Prover har visat att en viss mängd PFAS fastnar i slammet från reningsverket. Det används för att täcka deponin på Angelskogs avfallsstation och kommer alltså inte ut på åkermark e d.

16. Hur länge dröjer det innan Miljöteknik kan ta nya PFAS-fria vattenbrunnar i drift? Svar: Miljöteknik jobbar för fullt med att kunna leverera rent vatten från nya vattentäkter i Karlsnäs. Under sommaren 2015 lägger Miljöteknik provisoriska vattenledningar från en av brunnarna i Karlsnäs till Brantafors vattenverk. Man beräknar att kunna leverera vatten redan i slutet av sommaren.

17. Det finns ett krav på att kommunala vattenverk ska göra en faroanalys för att kolla risker i närheten av kommunala vattenbrunnar. Har Miljöteknik gjort en sådan faroanalys?
Svar: Kravet att genomföra en faroanalys infördes 2012. Samma år lät Miljöteknik göra en inventering och riskklassning inom vattenskyddsområdet för Brantafors, detta som en del i en faroanalys. Tyvärr påvisade inte denna inventering och riskklassning PFAS som en möjlig fara för verksamheten.

18. Vilket medel använder försvarsmakten idag på F17?
Svar: Idag görs inga brandövningar alls vid F17. De görs på annat håll i landet. Skum kommer bara att användas om det uppstår olyckor med flygplansbrand eller andra omfattande bränder med drivmedel eller oljor. Arbete pågår för att gå över till ett fluorfritt skum, men Försvarsmaktens krav är att det ska vara lika effektivt vid brandbekämpning som det fluorhaltiga skummet är idag.

Konsumentfrågor

19. Hur ska jag veta om en regnjacka jag funderar på att köpa innehåller PFAS?
Svar: Fråga i butiken vad varan innehåller. Innehåller den t ex fluorerade ämnen? Det är inte säkert att personalen kan svara direkt, men du ska begära att få svaret från affären, inte acceptera att bli hänvisad till tillverkaren. Mer information finns på Konsumentverkets resp. Kemikalieinspektionens hemsida.

20. Varför har myndigheterna tillåtit att PFAS har fått användas i brandsläckningsskum och andra produkter?
Svar: De enda kemikalier som kräver godkännande innan de släpps ut på marknaden är bekämpningsmedel. Dit räknas inte PFAS. Användningen av släckskum vid övningar har heller inte krävt tillstånd enligt miljölagstiftningen. Ansvaret för användningen av PFAS-haltiga släckskum har legat – och ligger fortfarande – på tillverkaren och användaren. Den reglering som har gjorts är att användningen av ett av ämnena i PFAS-gruppen, PFOS, har förbjudits att användas i vissa produkter, bl a släckskum.

21. Var ska jag kasta min brandsläckare med skum?
Svar: Mindre brandsläckare som används hemma och på arbetsplatser kan innehålla pulver eller skum. Skumsläckare för så kallade B-bränder innehåller oftast PFAS. Uttjänta brandsläckare ska lämnas som farligt avfall på återvinningscentralen. Mer information om innehållet i brandsläckare finns på brandskyddsföreningens hemsida, www.brandskyddsforeningen.se.

22. Kan man äta fisk?
Svar: Ja. Det har gjorts analyser av PFAS-halt i stationär fisk (abborre, gädda) i Ronnebyån i maj 2014. Livsmedelsverkets bedömning är att det går bra att äta fisk från Ronnebyån, detta trots förhöjda halter av PFAS i fiskarna fångade nedströms Brantafors, kring 50 ng PFOS/g färskvikt.

Rekommendationerna om hur ofta man kan äta fisk från Ronnebyån skiljer sig lite beroende på om man har druckit vatten från Brantafors eller ej. Du som har druckit Brantaforsvatten har troligen en förhöjd PFAS-halt i din kropp och bör därför äta fisk mera sällan för att inte fördröja sänkningen av halten i kroppen. Barn som har druckit Brantaforsvatten rekommenderas att äta sådan fisk högst en gång i månaden, och för vuxna gäller en gång i veckan.

Personer som inte har druckit Brantaforsvatten bedöms kunna äta stationär fisk flera gånger i veckan. För öring och andra vandrande fiskar lär halterna vara ännu lägre och dessa fiskar bör alltså kunna ätas oftare.

Frågor om användning av vattnet

23. Försvinner PFAS om man kokar vattnet?
Svar: Nej.

24. Kan jag använda kranvatten för att blanda välling eller modersmjölksersättning?
Svar: Ja, det finns inga förhöjda halter av PFAS i det dricksvatten som nu levereras.

25. Var det farligt att bada eller duscha i vatten med höga halter av PFAS?
Svar: Nej. Upptaget genom huden är förhållandevis litet.

26. Jag har en egen brunn. Finns det skäl att kolla PFAS i mitt vatten?
Svar: Nej, inte i normala fall. Om du bor i närheten av en flygplats, en soptipp, ett reningsverk eller vissa industrier kan det finnas risk för PFAS. Då kan det vara befogat att ta prov. Hör med miljö- och byggnadsförvaltningen om du har sådana misstankar. Flertalet av brunnarna närmast flygplatsen är redan undersökta och bara ett fåtal har förhöjda halter av PFAS.

27. Ingår PFAS i ett brunnsvattenprov?
Svar: Nej, ett vanligt brunnsvattenprov omfattar bara bakterier och ett 20-tal enkla kemiska ämnen som järn, pH, nitrat o s v.

28. Jag och mina grannar är med i en bevattningsförening där vi tar vatten från Ronnebyån. Är det vattnet OK att bevattna trädgårdsland med det?
Svar: Det finns förhöjda PFAS-halter i Ronnebyån nedströms Brantafors, men halterna är relativt låga. Därför bedöms Ronnebyåns vatten kunna användas för bevattning.

29. Jag har använt Brantaforsvatten till att vattna mitt trädgårdsland. Är det risk att PFAS har lagrats upp i jorden och att jag får i mig PFAS genom att äta grönsaker från trädgårdslandet?
Svar: Det finns idag ingen bra kunskap om detta, men det finns planer på att undersöka det närmare genom att ta jordprover m m. Intresserade odlare kan kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen.

Frågor om hälsa/sjukdomar och PFAS

30. Hur påverkas människor av PFAS?
Svar: PFAS tillhör gruppen hormonstörande ämnen. De lagras i kroppen, men orsakar inga akuta hälsoproblem. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks dock kunna öka risken för påverkan på sköldkörteln, blodfetter och immunförsvaret. Risken för sjukdom bedöms dock vara liten, utifrån den kunskap som finns i dag. Men det behövs mycket mer forskning om hur PFAS kan påverka människor och natur på lång sikt.  Det är viktigt att ta reda på hur det som hänt har påverkat människors hälsa. Därför startar Arbets- och miljömedicin i Lund en rad forskningsstudier.(se www.pfas.blogg.lu.se) .

31. Kan man utveckla allergier av att dricka Kallingevattnet?
Svar: Nej.

32. Hur påverkas spädbarn?
Svar: Spädbarn som ammas får inte i sig särskilt höga halter av PFAS genom modersmjölken, men PFAS överförs däremot från mor till barn under fostertiden. Barnen har också fått i sig PFAS genom dricksvattnet. Utifrån dagens kunskapsläge finns det inte anledning att tro att barn har blivit sjuka av vattnet från Brantafors. Men man vet från andra studier att PFAS kan orsaka lite lägre födelsevikt. Forskarna planerar att följa barnens hälsa både bakåt i tiden och under lång tid framåt. (se www.pfas.blogg.lu.se)

33. Jag har bott länge i Kallinge, bör jag göra en hälsokontroll?
Svar: Det finns ingen anledning att göra en hälsokontroll med anledning av att du druckit vatten från Brantafors.

34. Jag har inte tidigare lämnat blodprov och vill göra det nu. Hur gör jag?
Svar: Ta gärna kontakt med Arbets- och miljömedicin i Lund som genomför provtagningarna. Kontaktuppgifter finns i högerkolumnen.

35. Jag har lämnat blodprov, men skulle vilja kolla PFAS-halterna en gång till. Jag vill veta att de minskar som de ska. Kan jag lämna ett prov till?
Svar: Just nu följer man bara upp de 110 personerna som deltar i långtidsstudien. Resultaten från den studien kommer att ge god allmän information för hela gruppen.

36. Jag har bott i Sörby i Ronneby tidigare och flyttade utanför länet för tre år sedan. Kan jag lämna blodprov där jag bor nu?
Svar: Det kommer att finnas möjlighet att lämna blodprov i Stockholm, Göteborg och Umeå i slutet av augusti 2015 efter föranmälan senast 1 augusti. Vid frågor ta gärna kontakt med AMM (se kontaktuppgifter till höger)

37. Vilka studier gör eller planera att göra forskarna från Arbets- och miljömedicin i Lund? När kommer de första resultaten?
Svar: Man planerar många olika studier bland både barn och vuxna. Alla de blodprov som har tagits och som nu finns i en biobank kommer att användas för forskning. Man kommer också att följa alla som bott i Ronneby sedan 1980 (sammanlagt ca 65 000 människor) i olika vårdregister. Mer information finns på www.pfas.blogg.lu.se. De allra första resultaten kan förväntas i slutet av 2015.

38. Varför har man startat ett forskningsprojekt när man menar att befolkningen i Kallinge och Ronneby inte behöver oroa sig för att bli sjuka av vattnet?
Svar: Fortfarande vet man för lite om hur PFAS lämnar kroppen, och om överföring mellan mor och barn under graviditeten. Man behöver också mer kunskap om eventuella långsiktiga konsekvenser av PFAS-exponering. När nu detta har hänt är det viktigt att skaffa mer kunskap, för att kunna ta fram underlag för reglering av produktion och användning av PFAS och liknande ämnen.

39. Jag och min familj ingår i långtidsstudien. Det andra provet visar att ett av våra barn har en högre halt PFAS i blodet jämfört med första provet. Varför är det så?
Svar: Det finns alltid en viss mätosäkerhet i alla analyser. För den enskilde måste man därför se på resultaten över en längre tidsperiod. På gruppnivå syns att halterna av PFAS långsamt minskar.

40. Varför får man provsvar bara på PFOS, PFHxS och PFOA när det finns så många fler sorters PFAS? 
Svar: Man har sett att halterna av andra PFAS än de tre som redovisas är mycket låga. Därför prioriteras just nu att bara bestämma halterna av dessa tre, som man vet kan vara klart förhöjda.  I ett senare skede kommer man i forskningsprojekten att detaljstudera även andra PFAS-ämnen.

41. Forskarna vill också ha blodprover från dem som inte har druckit Brantaforsvatten. Varför det?
Svar: När man ska studera hälsoeffekter av PFAS, så behöver man kunna göra jämförelser mellan personer med olika halt av PFAS i blodet, alltså även från dem som endast sällan eller inte alls druckit av det förorenade vattnet.

Övriga frågor

42. Hur har Ronneby kommun och Miljöteknik informerat invånare och kunder om föroreningen med PFAS?

Sedan Brantafors vattenverk stängdes akut i december 2013 har Ronneby kommun strävat efter att lyssna på dem som har drabbats, koppla in experter från olika myndigheter och vara så öppen och tillgänglig som möjligt. Ronneby kommun har tillsammans med Ronneby Miljö & Teknik AB, Arbets- och miljömedicin i Lund, Länsstyrelsens i Blekinge och Försvarsmakten ordnat stormöten, gått ut med information via hemsidan och försökt att besvara invånarnas frågor så gott vi/man har kunnat. Den broschyr som nu har skickats ut är ytterligare ett sätt att förmedla kunskap och information om vad som har hänt. Broschyren har skickats till alla invånare, företag och sommarboende i Ronneby kommun.

Kontaktuppgifter

Livsmedelsverket:
Telefon: 018-17 55 00
Upplysningen har öppet kl. 9.00 - 11.30

Information om undersökningen:
Arbets- och miljömedicin
Region Skåne
pfas@med.lu.se
046-17 31 38