Du är här: Invånare/Bygga, bo & miljö/Planarbete/Planprocessen

Planprocessen

Detaljplan ska upprättas vid ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som skall förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Vidare ska en detaljplan också upprättas när bebyggelse skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.

Planläggningen är ett lagarbete där kommunala organ med ansvar för olika delar i planprocessen och genomförandet av planerna samverkar. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument.

En detaljplan kan initieras på olika sätt och ofta ansöker markägare eller exploatörer om planbesked där kommunen tar ställning till om och när en detaljplan ska upprättas för ett område, läs vidare om detta under fliken Om du vill planlägga i vänstermenyn. Det händer också att fastighetsägare eller exploatörer ansöker om att ändra en befintlig detaljplan av olika skäl.

I andra fall kan en detaljplan initieras från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller för att lösa frågor om till exempel vägar, VA-försörjning, utbyggnad av skolor och vårdanläggningar med mera.

Därför görs en detaljplan

En detaljplan ger en samlad bild av markanvändningen och beskriver hur miljön avses att förändras eller bevaras. I detaljplanen kan ambitioner om en vacker och välfungerande bebyggelse, sociala aspekter och främjande av ekonomisk och rationell byggproduktion tillgodoses. Allmänna intressen vägs mot enskilda intressen i planen. 

Detaljplanen ger en garanterad byggrätt åt fastighetsägaren under en viss tid, alltså det som heter detaljplanens genomförandetid. Bygglovshanteringen blir rationell och snabb med liten risk för granntvister. Den som bygger får också ett bra och säkert underlag för sin projektering. Även genomförandet i övrigt blir effektivt genom att ansvar och kostnader klaras ut i planarbetet.

Detaljplanens innehåll

Plan- och bygglagen (PBL) anger ett visst obligatoriskt innehåll för detaljplaner. Av en detaljplan ska framgå hur de olika intressena har sammanvägts och hur gemensamma frågor har lösts. Utformningen och användningen av gator och andra allmänna platser ska redovisas liksom användningssättet för kvartersmark och vattenområden. Kommunen är alltid huvudman för allmän platsmark om inget annat anges. Även genomförandetiden ska anges vilket ger förutsättningar för att planen också kommer att förverkligas. Därutöver finns möjlighet till en mängd andra bestämmelser. En detaljplan ska utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön. Samtidigt får planen inte göras mer detaljerad än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet.

Kommunalt planmonopol

Plan- och bygglagen (PBL) 1 kap 2 § anger att det är kommunen som ansvarar för planeringen och beslutar när och var en detaljplan ska göras. Vanligen är det kommunfullmäktige eller miljö- och byggnadsnämnden som fattar beslut om planläggning och ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdraget att upprätta detaljplanen. Efter miljö- och byggnadsnämndens godkännande av planen överlämnas den till kommunfullmäktige för antagande. Kommunfullmäktige har för att underlätta handläggningen av detaljplaner, uppdragit åt miljö- och byggnadsnämnden att anta detaljplaner som inte är av större vikt eller principiell betydelse.

Förfarande vid upprättandet

Förfarandet regleras detaljerat i plan- och bygglagen för att berörda fastighetsägare och boende ska garanteras medborgarinflytande och rättssäkerhet och för att beslutsunderlaget ska förbättras. För planer startade fram till och med 2014-12-31 används antingen ett normalt eller enkelt förfarande. För planer startade efter 2015-01-01 används istället ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Läs mer om de olika förfarandena på Boverkets webbsida PBL Kunskapsbanken. Att upprätta en detaljplan tar tid. I de allra enklaste fallen tar planarbetet cirka 5-6 mån, men normalt är arbetstiden ett år. Tiderna inkluderar inte förberedelser eller överklaganden.

Statlig prövning

Länsstyrelsen prövar efter antagandet om riksintressen tillgodosetts, mellankommunala intressen beaktats och om hälso- och säkerhetsfrågor har lösts.

Överklagande

De sakägare som senast under granskningsutställningen skriftligen har framfört synpunkter som inte har tillgodosetts, har rätt att överklaga beslutet om att anta detaljplanen. Beslutet överklagas hos mark- och miljödomstolen. I första hand är det sakägare (ägare till fast egendom och innehavare av annan särskild rätt i denna än hyresrätt och bostadsrätt), bostadsrättshavare, hyresgäster, boende och hyresgästorganisationer.

Laga kraft

Beslutet om att anta en detaljplan vinner laga kraft först när tiden för överklagande (tre veckor från protokoll om antagande anslagits) gått ut och ingen har överklagat detta. Om överklagande kommit in dröjer laga kraft tills dess att frågan har avgjorts.

Genomförandetid

I detaljplanen ska det anges en genomförandetid, det vill säga en tidsrymd inom vilken planen är tänkt att genomföras. Genomförandetiden ska vara minst fem och högst femton år. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla ända tills dess den ersätts, ändras eller upphävs. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är byggrätten mera osäker eftersom planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan särskild ekonomisk kompensation till fastighetsägarna.